All we can do is keep breathing

Säsong tre är över och jag känner en viss tomhet.
Men det kanske är för att du inte är här. Ingen annan
är här heller, det är ganska tomt. Det är nästan läskigt
hur mycket jag verkligen vill ha folk runt omkring mig
nästan hela tiden. Sällskapssjuk sa alltid min pappa.




Man ska inte skriva för mycket om det privata och sina
känslor, eller rättaresagt man ska aldrig skriva om det,
sa de till dig när du var liten. Jag ska tänka på det, för
det verkar klokt att inte skriva eller berätta för mycket.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback