No day but today

I bilen hem från Förkläddgud sjöng vi Rent, även jag. Konserten blev väl inte så bra, vi hade kunnnat göra den så mycket bättre, men man ska inte fälla tårar för spilld mjölk, right?


Jag saknar de dagarna då det inte bara flöt, utan man hann tänka, sitta i gräset och kolla på himlen och vara lycklig. Men dessa tider kommer väl tillbaka, när skolan är slut, men då är inte du där, då får jag sitta ensam, eller men någon annan, dock kan det väl inte bli som förr. Jag får helt enkelt acceptera och gå vidare, förlåt mig i alla fall!



Jag vill åka till Spanien och plugga där ett år!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback